FSSOC och CSA arrangerade den 14 november en konferens om socionomutbildningen.

Konferensen hade följande teman: Vidareutbildningar på masternivå, Kopplingen mellan utbildning, forskning och praktik,Verksamhetsförlagd utbildning, Det hållbara arbetslivet samt Socionomutbildningen i nutid.

Här kan du ta del av presentationerna från konferensen:

• Maria Bennich, John Brauer och Thomas Strandberg - Blev omsorgen integrerad eller nedlagd?
• Tobias Davidsson & Elin Hultman - Vad behöver en nyutexaminerad socionom kunna?
• Anna Dunér & Elisabeth Olin - Genomlysning av magister/ masterutbildningar i socialt arbete
• Magdalena Elmersjö, Katarina Hollertz, Sara Hultqvist -PAR - en metodologisk utgångspunkt
• Johan Fagerberg - Den ideal(istisk)a byråkraten

• Sara Hultqvist och Jayeon Lee - Nätverket Socialförsäkringar för socionomer

• Stefan Sjöberg - Samhällsarbetets betydelse för socionomutbildningen och nya Socialtjänstlagen

• Tapio Salonen - Reform för socionomers specialistutbildningar

• Thomas Strandberg - Att mogna till socialarbetare - en professionell utvecklingsprocess

• Hans Swärd - CSA och socionomutbildningen
• Veronica Ekström, Anette Bolin, Martin Molin och Jirayr Arag - Alternativt urval – erfarenhetsbaserad kunskap som urvalsgrund vid antagning till socionomprogram
• Päivi Turunen - Samhällsarbete utmanar som förr
• Sofia Ågren & Magdalena Elmersjö - Personlig professionell utveckling i utbildning och arbetsliv

• Gunnel Östlund och Kitty Lassinantti - Att utveckla professionskunskap på socionomprogrammet – ”att vara en person inte bara en funktion”

VÅR HISTORIA

Förbundet Sveriges Socionomutbildningar bildades i mars 2018. Det konstituerande årsmötet hölls i Göteborg. Till ordförande i det nystartade förbundet valdes Helena Johansson från Göteborgs universitet. Övriga ledamöter i den första styrelsen var Katarina Piuva Stockholms universitet, Thorbjörn Ahlgren, Jönköping University, Kristina Gustafsson, Linnéuniversitet samt Katarina Hjortgren, Örebro universitet. En viktig ambition i bildandet av förbundet var att kunna vara en tydligare aktör samverkan med externa aktörer. Ett av styrelsens prioriterade områden de första åren har därför varit att initiera dialog och följa upp kontakter med viktiga externa aktörer såsom Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Socialstyrelsen, Förbundet Sveriges Socialchefer (FSS). Ett annat viktigt utvecklingsområde för det nystartade förbudet handlar om att samordna och utveckla erfarenhetsutbytet mellan olika interna nätverk av relevans för utbildning och forskning i socialt arbete. Syftet med de olika nätverken är att bidra till kvalitetsutveckling inom olika områden inom utbildningen, såsom VFU (verksamhetsförlagd utbildning), Juridik och rättstillämpning i socialt arbete, Internationalisering samt PPU (Personlig och professionell utveckling).

Initiativet till bildandet av förbundet togs av medlemmar i den dåvarande Samarbetskommittén för Socionomutbildningar i Sverige. Bakgrunden till initiativet var att antalet lärosäten som bedriver socionomutbildning ökat kraftigt under 2000-talet (19 utbildningsorter 2021) varför det fanns ett behov av en tydligare struktur för samverkan och erfarenhetsutbytet mellan de olika lärosätena. 

Den tidigare samarbetskommittén för Sveriges socionomutbildningar, som bestod av ledningsföreträdare för landets socionomutbildningar var ett mer löst organiserat nätverk, som bildades 1977 då det i Sverige fanns totalt sex olika lärosäten som gav socionomutbildning (Stockholm, Göteborg, Umeå, Östersund och Lund). Den dåvarande samarbetskommittén, träffades kontinuerligt ett par gånger per år för att diskutera gemensamma frågor. Återkommande teman har bland annat varit att arbeta med kvalitetsutveckling av utbildningen såväl innehållsligt som pedagogiskt. Förutom frågor gällande socionom-utbildningens upplägg och utformning har frågor om utbildning på avancerad nivå varit ett ämne för diskussion, bland annat sett i relation till frågor om kompetensförsörjningen inom den sociala barnavården som varit en aktuell fråga under mitten av 2010-talet.

Regeringens beslut att införa legitimation för kuratorer inom Hälso- och sjukvården och införandet av en särskild examen i Högskole-förordningen har varit en annan fråga som samarbetskommittén deltagit aktivt i. Detta bland annat genom att två representanter från landets socionomutbildningar deltagit i referensgruppen i Universitetskanslerämbetets (UKÄ´s) arbete med att utarbeta förslag till examensmål för utbildningen till Hälso- och sjukvårdskurator.